Vad är radon?

Vart kommer radon ifrån?

Radongasen bildas genom att uran och radium sönderfaller. När sönderfallet från radon fortsätter så bildas det bland annat radioaktiva isotoper av bly, vismut och polonium som brukar benämnas som “Radondöttrar” som följer med in i luften vi andas in och kan där orsaka skada på våra luftvägar och lungor.  

Hur kommer radon in i byggnader?

Radon kommer in i våra byggnader på två olika sätt, via den luft som stiger in från marken och via byggnadsmaterialet som avger radon direkt till inomhusluften. Trots att man kan tro att radon är lättare än luft då den stiger in i våra bostäder och arbetsplatser från marken, så är radongas ca åtta gånger tyngre än luft. Radongasen tar sig in genom att följa med stigande varm luft eller dras in via undertryck i huset.

Har man en bostad eller lokal med förhöjda radonvärden kan man alltid börja med att se över de platser där det kan finnas risk ett inläckage av radon som t.ex. inkommande vatten och el, rensluckor, förråd utan gjuten platta eller liknande. Om man ligger nära gränsvärdet på 200 Bq/m3 kan det ibland räcka med enklare åtgärder som att täta till de punkter där radonet kan ta sig in och att se till att man har bra fungerande ventilation i bostaden eller lokalen så man byter ut luften mot frisk luft och ventilerar ut radongasen.

Hur kommer radon från byggnadsmaterial?

Radon från byggnadsmaterial kommer de byggnadsmaterial som innehåller uran eller radium som t.ex blåbetong.  Byggmaterial som innehåller uran eller radium bildar radon när det sönderfaller. Förutom radon avger blåbetong också gammastrålning. Materialet producerades och användes flitigt mellan 1929 och 1975 i bland annat väggar och bjälklag. Blåbetong i en bostad, byggnad eller ett hus behöver inte automatiskt betyda höga radonhalter. Avgörande är bland annat vilka delar som består av blåbetong och hur ventilationen fungerar. Det enda sättet att ta reda på om man har ett radonproblem är att göra en radonmätning. För att ta reda på vilken typ av blåbetong som finns i väggarna och hur mycket radon som kan komma från byggnadsmaterialet kan man göra en gammamätning med en gammamätare som kan visa gammastrålningen från betongen och genom detta kan man utröna vilken typ av blåbetong det är. 

Man brukar vid gammamätning dela upp blåbetongen i tre olika typer beroende på dess strålningsgrad och det finns låg-, medel- och högstrålande blåbetong som delas in enligt följande:

–Lågstrålande: ca 0,25–0,55 µSv/h avger ca. 25–200 Bq/m3

-Medelstrålande: ca 0,60–0,80 µSv/h avger ca. 200–350 Bq/m3

–Högstrålande: ca 0,85–1,30 µSv/h avger ca. 350–600 Bq/m3

Radon i jord och berggrund

Då uran och radium naturligt förekommer i våra jord- och bergarter så finns det risk att radonet kommer in i våra byggnader via marken. Den radonhaltiga markluften kommer ofta in till inomhusluften genom otätheter i husgrunden eller dras in via sprickor, rörgenomföringar, rensbrunnar m.m. via undertrycket i byggnaden.

Radon i dricksvatten kan förekomma framförallt i vatten från egna brunnar. Radon i vatten kan vara farligt på två sätt. Dels genom att man får i sig radon när man dricker vattnet, men också genom att vattnet avger radon till inomhusluften. Det är enkelt att mäta radon i vatten genom ett vattenprov som skickas till ett mätlaboratorium. Det finns ingen radonkarta för att kunna se hur mycket radon det finns i marken men Sveriges geologiska undersökning har tagit fram en karta över gammastrålningen i Sverige som kan ge en bra indikation kring om det finns risk för markradon på din fastighet. 

Hur farligt är det med radon?

Hur farligt radon är beror på flera olika saker men framför allt är det långvarig exponering och höga halter av radon som kan ha negativ effekt på din hälsa och röker du är hälsoriskerna större än för en icke rökare. Mer information kring effekterna av radonexponering hittar du på folkhälsomyndigheten. Vill du läsa mer kring effekterna av radon och hur ändrade vanor i samband med Covid-19 och ökat hemarbete påverkar vår radonexponering kan du läsa mer på evictradon.org

På SSM – Strålsäkerhetsmyndigheten – finns mer information om radon.

Vad kan man göra om man misstänker förhöjda halter av radon?

Strålsäkerhetsmyndigheten beräknar att det finns närmare 400 000 bostäder i Sverige med halter av radon som är högre än referensnivån (200 becquerel per kubikmeter (Bq/m3)).

När förhöjda radonhalter misstänks ska man börja med en radonmätning. Denna kan göras över en längre tid, för att få reda på årsmedelvärdet, och ska då utföras under minst 60 dagar, under perioden 1 oktober till 30 april. Vid t.ex. husförsäljning eller köp av bostad kan man utföra en radonmätning under kortare tid, från 24 timmar till 10 dygn, detta ger istället en indikation på årsmedelvärdet.

Nu till de goda nyheterna. Det är enkelt att mäta radon och du kan göra det själv i ditt hem. Se våra produkter för radonmätning till långtidsmätning eller korttidsmätning. Det går även att hyra hem en elektronisk radonmätare om man behöver få ett snabbare resultat i samband med t.ex. försäljning av hus eller fastighet och du kan då ha en första indikation redan efter ca 15 minuter och en indikation på ett medelvärde efter 24 timmar. 

När du gör en mätning ska du mäta med minst 2 mätare men rekommendationen är att man mäter med en mätare per våningsplan. Mätarna ska placeras i boendeutrymmen och ska placeras så att förhållanden runt mätarna stämmer överens med förhållanden för de boende, vilket innebär att det inte ska placeras nära vägg, tak eller golv utan de ska placeras så fritt som möjligt. Taklampor är ofta en bra plats att placera mätarna då de hamnar fritt i rummet, mätaren kan då placeras direkt i lampan eller hängas i ett snöre och det sitter t.ex. en plafond eller liknande. För mer instruktioner kring hur man mäter med radonmätare finns strålskyddsmyndighetens metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. 

Har man gjort en mätning där höga radonhalter har upptäckts, bör radonsanering utföras för att sänka radonhalten. Innan man vidtar en åtgärd är det viktigt att konstatera om Radongasen kommer från marken eller byggnadsmaterialet med hjälp av en gammamätning av byggnadsmaterialet. 

Vi utför generellt alltid en gammamätning i samband med att vi gör ett besök för att lämna offert på möjliga åtgärder för att kunna lämna en korrekt offert på en åtgärd som är riktad mot källan till den förhöjda radonhalten. 

Hur blir man av med radon?

Då radon är en gas så kan du sänka halten av radon i luften genom att ventilera bort radongasen och se till att minska mängden radongas som kommer in i fastigheten genom att täta punkter där gasen kan komma in. 

Då radon är naturligt förekommande i marken finns det nästan alltid radon i luften men i mycket små mängder. Det är därför svårt att ta bort radon helt men man kan minska mängden väsentligt. 

Hur man bäst går tillväga för att minska mängden radon beror på vart radonet kommer ifrån. Har man radon enbart från marken kan t.ex. en radonsug vara en bra lösning för att ventiler bort radongasen innan den kommer in i byggnaden. Har man radon från byggnadsmaterialet är förbättring av ventilationen en bra lösning för detta för att öka luftombytet i byggnaden och därmed byta ut luften med högre radonhalt mot frisk luft. Förbättringar av ventilationen kan göras både genom enklare lösningar som t.ex. friskluftsventiler med mekanisk frånluft eller FTX ventilation. Läs gärna mer om olika lösningar för att sänka radonhalter i vår Wiki.

Kan man åtgärda radon själv?

Har man konstaterat att man har radon hemma och det ligger nära gränsvärdet och man vet att det inte finns radon från byggnadsmaterialet så kan man testa att göra enkla åtgärder själv för att sänka radonhalten. Några åtgärder som är enkla att göra själv är: 

• Se över inläckagepunkter där radon kan komma in i fastigheten och täta igen dessa.
• Se till att befintlig ventilation fungerar som den ska, öppna friskluftsventiler om ni har detta och se till att eventuella fläktar fungerar som de ska.  

Exempel på punkter som ofta är naturlig punkter där en högre koncentration av radon kommer in är: 

• Rörgenomföringar för inkommande el, vatten och avlopp.
• Rensluckor i bottenplattan.
• luckor till krypgrund under huset.
• Torrlagda brunnar.
• Sprickor i betongen mot marken.
• Väggvinklar mellan golv och vägg

Har man markradon så kan det alltid vara bra att börja med att se över dessa punkter och, om möjligt, täta dessa.